Jag säger inte att barn i allmänhet är kryp som borde hållas instängda i en burk, men varför är just Rydsbarnen sånna småmonster? Lurpassandes bakom buskar och kullar smyger de sig på intet ont anande förbicyklande för att bombardera med grusblandade isbollar på vintern. På sommaren stöddiga smådjävlar som blockerar ingången till matbutiken samt gömmer sig bakom tidigare nämnda buskar och kullar för att ropa saker som "visa pattarna" och dylikt. Är det konstigt att man tycker att de är lite lätt osympatiska? Vad har hänt med det naturliga urvalet?
Det enda som hindrar mig från att hoppa av min racercykel är att jag förutsätter att de som har skapat smådjävlarna inte kommer att tycka att det är motiverat att deras lilla solstråle och stolthet blir snöpulad/mulad/annat dialektalt ord. Skulle jag faktiskt visa pattarna så skulle jag helt säkert bli anmäld för sexuella trakasserier av minderåring. Man ska inte be om det om man inte kan hantera det. Flera okopplade kamphundar kanske är lösningen på problemet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar